Det har varit mycket skärgårds- och båtliv de senaste dagarna. Men jag har också mer eller mindre sträckläst Björn Elmbrandts biografi om Hjalmar Mehr: Stockholmskärlek En bok om Hjalmar Mehr (Atlas).
Fantastiskt bra. Väl skriven och väl underbyggd, hela tiden med en resonerande ton som vänder och vrider på Mehrs politiska gärning och som framför allt försöker förstå en intellektuell person som satte handlingen och resultatet främst - och som var befriande långt ifrån vår tids mediatränade och opinionsinstitutsberoende politiker. Men det är också en bok som beskriver staden som en politisk arena (på ett sätt som nästan känns overkligt för oss idag), och som hela tiden återkommer till frågan om de lokala demokratins villkor. Och om dess betydelse för att den praktiska politiken inte ska reduceras till teknokrati.
Dessutom är den rolig. Men det är nog bara till en del Elmbrandts förtjänst; framför allt handlar det nog om att huvudpersonen själv - Hjalmar Mehr alltså - var det.
När mobbarna har makten
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar