Söndagskväll efter en ganska hektisk helg med nödvändig städning, ett distanspass, fördelsedagsuppvaktningar, de sista förberedelserna för sjösättningen på torsdag och en del annat. Hann med en timmes fotboll på grusplanen i Bandhagen - himla jobbigt trots att vi körde på en liten plan.
Hemma igen unnar mig att lägga mig i badet med en bok (Jan Kjaerstads Jag är bröderna Walker) och ett glas whisky. Har inte läst särskilt mycket de sista veckorna, och det är nog Kjaerstads fel: Jag är bröderna Walker är inte något man springer igenom precis. Har funderat på att lägga den åt sidan och välja något annat ur den hög med böcker jag vill läsa som jag lagt upp, men jag vill inte ge upp den än.
Läser Björn Gunnarssons recension i GP och inser att jag inte är ensam om den upplevelsen: "Jag är bröderna Walker är ett ståtligt, men också närmast utmattande månsidigt läsäventyr." Så är det.
Men ibland glimrar den till så att man blir alldeles lycklig. Som när bokens huvudperson Odd Marium Walaker funderar över sjöhästar, och tänker att de egentligen är en sorts undervattensänglar. Och:
"Nyligen läste jag om radiolarierna, och radiolarierna är ett slags mikroskopiska havsdjur med kiselskelett, och de ser ut som fantasifulla rymdskepp när man förstorar dem, och de består av över fyrahundra släkten och flera tusen arter och de har en obruten utvecklingslinje från kambrium till idag, och jag betraktade dem och tänkte: Jag vet ingenting."
Så jag ska nog läsa vidare, åtminstone ett tag till.
När mobbarna har makten
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar